Allt om Fritidshus

”Det blir rena möten mellan vägg och fönster som vi arkitekter gillar”

 

Fjällstuga med

effektfull enkelhet

 

Utvändigt liknar det här fritidshuset en lada. Invändigt reflekterar varm plywood mot de snöhöljda vidderna utanför fönstren och badrummet gnistrar av skiffer med järnspån. Inget lämnades åt slumpen när arkitekterna Ulla och Peter Sahlin byggde sin drömstuga i fjällen.

 

Ulla och Peter Sahlin hade hyrt mängder av fjällstugor när de tröttnade på fullbeläggningarna under skolloven och bestämde sig för att bygga eget. Och eftersom båda är arkitekter, fanns tusen och åter tusen idéer på genomförande.

De sansade sig, och efter många diskussioner fattade de ett gemensamt beslut: ”kill some of your darlings”.

– Man vill så mycket, men det blir alltid bäst att skala av och ta ett starkt grepp än tre medelmåttiga, säger Peter.

Det blev ett tidlöst anslag varma naturmaterial och funktionen i fokus. Naturligtvis också med många egna finurliga idéer och välvalda detaljer.

Läget var första avgörandet. Ulla och Peter hittade sin tomt, på en sydvästsluttning i Bruksvallarna i västra Härjedalen där utsikten bär mot det mäktiga Skarsfjället. Huset ligger 800 meter över havet, nära trädgränsen, och de björkar som fälldes under byggnationen har gett ved som räcker tio år framåt.

Hemma efter skidturerna är det full sol på altanen vid vackert väder.

Tomten ligger vid en återvändsgränd och är sista huset i en levande fjällby.

– Det är lite feeling med att ett vardagsliv pågår runt omkring, tycker Peter.

När huset skulle utformas sög Ulla och Peter åt sig massor av lokala särdrag och det blev till sist en diskret byggnad som smälter in i terrängen och följer markens sluttning. Formen är faktiskt inspirerade av härjedalska hölador.

Det är galvad pannplåt på sadeltaket. Traktens gamla tjärade byggnader har inspirerat till den svarta slamfärgen på fasaden i liggande fjällpanel. Vindskivor och foder är strukna i samma kulör och fönstrens glasrutor är innefattade i svarta tunna fönsterbågar.

– Så att det blir rena möten mellan vägg och fönster som vi arkitekter gillar, säger Ulla och Peter.

Entrén, på ena långsidan, placerades, efter tips från gamla ortsbor, naturklokt mot vindögat för att snön faktiskt blåser runt och lägger sig på läsidan.

– Det blir som en luftkudde runt farstun, förklarar Peter.

Ved- och skidförråden, i anslutning till ingången, har fått obehandlat trä för att det någonstans ska finnas en skiftning mot det monokroma.

Eftersom platsen bara är snöfri fyra månader om året och tjälen kan krypa ner mot tre meter krävdes en omsorgsfull grundläggning av avloppet. Därtill ordentliga snörasskydd och tjock isolering.

Nu ville tillverkaren, Norrlands trähus, inte göra ett enda prototyphus, så det blev två ”Fjälljuset Lillskarven” – till att börja med. I dag finns åtta byggda och två under produktion som levereras i 24 färdiga moduler.

När det var uppfört staplade Peter en liten kallmur i skiffer, ”japanskt ren”, vid nedgången från vägen.

Med erfarenhet från alla hyrda fjällhus, ”gillestugor med invändig furupanel, prickig av alla kvistar”, valde Ulla och Peter kvistfri svarvad plywood, nio millimeter tjock, i allrummet.

– Vitt skulle bli så kallt och kliniskt, det är ju redan så mycket vitt i snölandskapet. Vi ville ha ett material med värme. Knivskuren plywood hade kanske varit äktare, men är samtidigt mer livlöst, säger Peter.

Köket är en del med allrummet, inte vitt det heller, utan beklätt med grafitgrå durat, ett polyesterbaserat material, faktiskt gjort av återvunna petflaskor och ett billigare alternativ till corian.

– Vi ser köket är som en möbel, sammanhållet som kontrast till all furu.

Färgerna är återhållna, också på filt och fårskinn i grått, vitt och svart, och inslag av signalrött.

– Färg blir väldigt synligt, säger Ulla som stred för en djup fönsternisch på stora rummets sydostsida.

Den är nästan som en liten alkov, påbyggd som ett tittskåp på fasaden, en fönstersmyg som man kan krypa upp i och sitta i.

– Stora rummet tillåter samvaro och det gillar jag, säger Ulla.

– Ja, våra killar gillar att vara här och det är ett viktigt socialt mervärde, tillägger Peter.

Det är öppet till nock i allrummet. Den vita väggen mot sovrummen döljer en trappa som leder till ett loft. Ägararkitekterna har fått hela sovrums- och sanitetsdelen att se ut som en självständig låda inne i ladan.

I de båda sovrummen råden ”compact living” med grunda garderober och en egentillverkad våningssäng i sönernas rum,

Det glimrande duschrummet med bastu beskrivs bäst på bilderna med skimrande järnflisspån i en ojämt andrasortering av norskt skiffer – svårt att sätta men ger en exklusiv naturnära effekt.

I hallen finns fina finesser. Dels garderober på rad, för all förvaring som fjällstugor tarvar, dels en fönsterruta som lämnar utsikt rakt in i allrummet och en fyndig vedlår med öppning åt två håll; veden lassas in i hallen och tas ut i köket precis invid braskaminen som det eldas frekvent i.

Elden inomhus och snön utomhus sprider ljus och värme som speglar sig i den hemtrevliga plywooden när det är kallt och mörkt ute. Familjen är här både sommar och vinter och brukar fira jul och påsk i sin fjällstuga.

– Det är ett plus äga, att ha något att längta tillbaka till och veta att allt står som man lämnade det. En återseendets glädje, säger Ulla.

 

Här bor:

Familjen Sahlin bestående av Peter, 48, Ulla, 45, Love, 22, och Kalle, 19.

 

Ulla & Peters fjällstugetips!

√ Välj huset placering på tomten omsorgsfullt! Tänk på väderstrecken och låt huset bli en del av landskapets nivåer.

√ Placera entrén i en förstubro mot vindögat; då bildas en luftkudde som gör att snön blåser runt och lägger sig på läsidan.

√ Satsa på tjock isolering vid kallt klimat med låg medeltemperatur! Vi valde 45 centimeters isolering i tak och 35 i väggarna.

√ Undvik takfönster i fjällen, vatten letar sig så lätt in!

√ Inred med måtta; det blir lätt för mycket av det goda. Bättre dra ifrån än lägga till.

 

/Husfakta/

Namn: Lillskarven, finns i dag nyckelfärdigt i hel- och halvfabrikat hos Norrlands trähus, se www.fjallhuset.nu

Ort: Bruksvallarna, Funäsdalen.

Bostadsyta: 85 kvadratmeter.

Tomtyta: 1 800 kvadratmeter.

Byggår: 2005.

Tillbyggnad: Förråd/gäststuga byggs hösten 2012, som en ”miniskarven”  på en glänta i sluttningen framför huset.

Fasad: Svart slamfärg, liggande fjällpanel.

Uppvärmning: En braskamin, Handöl, ca 9000 watt, med kapacitet att värma hela huset. Direktverkande el av granitelement med smart GSM-styrning som grundvärme.

Vatten- och avlopp: Kommunalt.

Grund: Isolerad uppvärmd varmgrund, ca 60 centimeter hög, som ger varma golv och förhindrar fuktvandring och mögeltillväxt. Den torra, varma luften från allrummet dras ner i grunden och ger där en temperatur om 10 -15 grader, innan luften försvinner upp genom ett rör i taket tillsammans med frånluften från badrummet.

 

Köpställen:

Accademia, säljs bl a på mobler.se/varumarke/accademia

Fjällmark Bygg i Hede, 070-2061996

Fjällhuset Lill-Skarven  www.fjallhuset.nu

Gulled/Tom Dixon, 040 97 98 55 www.gulled.se/sv

Handöl, 0433 -75 100, www.handol.se

Hay, +45 9942 4440, www.hay.dk, hayshop.dk

Ikea, 0476-81 000, www.ikea.com

Jung strömbrytare, finns bl a på www.idoo.se

Kartell, 08-442 83 80, www.kartellsverige.se/kartell

Kvadrat, +46 320 303 40, www.kvadrat.dk

Långå snickeri, Hede, 0684-13009

Norrlands trähus, 0644-10 000, www.norrlandstrahus.se, www.fjallhuset.nu

Oppdal/Stenbolaget, 0771-212 212, www.stenbolaget.se

Vedum, 0512-576 00, www.vedum.se

Viccarbe, +34 96 120 10 10, www.viccarbe.com

Vitra, +44 20 7608 6200, www.vitra.com

 

 

 

 

Skydda fjällstugan

för väder och vind!

 

Fritidshus i fjällen är hårt utsatta, inte bara av snö och kyla utan också av styva vindar och strida vårfloder. En som har sett de flesta misstag är nestorn Tore Grahn. Här ger han värdefulla skötsel- och byggråd för fjällstugan.

 

Det räcker att se på de vindpinade björkarna i fjällvärlden för att få en hint om hur tufft klimatet är. Fjällstugor är lika utsatta som vegetationen när vindarna pressar sig igenom trånga pass och kommer ut i häpnadsväckande hastigheter genom dalarna. Eller när tjälen kryper nedåt och snön växer uppåt.

Vi bad timmermannen och tusenkonstnären Tore Grahn om hans bästa tips. Som same har han överlevnadskonsten i blodet och fantasi nog att skära ut ett stycke skinn ur en handske när en flänspackning saknas. Han är uppvuxen i Kittelfjäll och har sett turistorten växa upp, liksom hustrun Lita Tibbling, vars föräldrar byggde den första sportstugan i området 1938.

Här i södra Lappland, liksom på andra fjällorter, är det blåsten som orsakar de största missräkningarna. Det har hänt flera gånger i Kittelfjäll att höststormarna tagit med sig hela tak, både plåtar och takstolar. Det är skador som inte alltid täcks av försäkringarna.

Tore Grahn har till och med varit med om att en hel stuga svepts med, men då var det vårfloden som var boven. Huset följde med när snösmältning och regn satte lerjorden i en lavinartad rörelse.

Betydelsen av bra tak kan han inte nog betona. Inte bara att de ska vara rejält förankrade, de bör vara spetsiga också och helst av plåt så att snön lätt glider av dem.

Snödjupet kan uppgå till en och en halv meter.

– Det kan komma en halv meter på ett dygn om det vill sig illa, säger Tore.

Snöfattiga vintrar kan tjälen gå ner två meter i marken.

– Vad många inte tänker på är att tjälen kryper djupare under skoterspår runt stugknutarna, säger Tore.

Han råder alla, som inte redan har gjort det, att installera värmekablar i vattenledningar. Kanske inte bara i ledningarna; numera löper kilometervis med elkabel i både avlopp, hängrännor och vägtrummor; det finns typer för varje ändamål.

Ett aber är att det ofta är strömavbrott i fjällvärlden. Därför rekommenderar Tore Grahn reservaggregat som automatiskt slås på om elförsörjningen bryts.

Allt för många gånger har han sett sönderfrusna toalettstolar och vattenlås som spruckit. Hela avloppssystem har förstörts och lett till att golv måste brytas upp.

I stugor där vattnet lämnas på installeras allt oftare larmsändare som kopplas till termostater. De ringer automatiskt upp ägarna via telefonlinjen eller GSM-nätet om temperaturen sjunker under ett visst gradantal.

– När vattnet är påkopplat vintertid ställs grundvärmen ofta för lågt. Det krävs uppemot tio plusgrader inomhus för att klara de hårdaste köldchockerna, säger Tore.

De grävda dricksvattenbrunnarnas tid är förbi. Numera borras det.

– Klokt är det, säger Tore, för framåt mars, under den bästa skidsäsongen, sinar ofta ytvattenådrorna. Och under lämmelåren förorenades förr många grävda brunnar.

– Men det renaste och finaste vattnet kommer från fjällsjöarna och bäckarna. Det innehåller olivin, ett mineral som finns inbäddat som kristaller i olika bergarter och hämmar bakterier. Vattnet ger inga avlagringar, godare kaffevatten finns inte att uppbringa.

Som timmerman föredrar Tore Grahn timrade hus som är täta och står stadigt.  Han och Lita bor själva permanent i ett stiligt timmerhus som Tore har byggt. Här har Lita, som är läkare med världsrykte, en egen konferenslokal med sagolik utsikt mot fjällen runt om.

Hängrännorna har Tore tillverkat för hand av furu. För säkerhets skull löper det elkablar i dem.

Fotnot: Tore Grahn porträtteras i nummer 1/2011 av ”Tidskriften Västerbotten” som ges ut av Västerbottens hembygdsförening och kan beställas på www.vbm.se. Mellan 1952 och 1962 tillhörde Tore Grahn den svenska alpina skideliten och tog flera guldmedaljer från SM och EM.

 

 

 

Tore Grahns bästa byggtips för fjällstugor:

√ Undersök rasrisker och smältvattenflöden före byggstart. Kanske är det säkrast att anlägga vallar mot angränsande fjällsluttningar.

√ Bygg hellre i dalgångar än på fjällsluttningar.

√ Se till att huset har en rejäl tak-konstruktion. Förankra den väl, gärna förstärkt med bandjärn.

√ Välj plåttak som snön lätt glider av. Skruva fast ordentligt med plåtskruv, hellre för många än för få.

√ Låt takvinkeln vara spetsig, minst 38–40 grader, för att snön lättare ska kunna rasa av. Ju plattare tak, desto större risk att det behöver skottas.

√ Undvik källare; vårfloderna är kraftiga.

√ Placera inga perspektivfönster mot väster; västanvinden kan bli förödande hård.

√ Måla fasaden med slamfärger, järnvitriol eller tjärolja. Fjällvindarna sliter lika hårt på målade fasader som havsvindarna på skärgårdshus.

√ Förankra eventuella fönsterluckor väl.

√ Gräv ner vattenledningar på minst två meters djup. Tänk på att tjälen kryper djupare när snön packas av skotrar.

√ Borra dricksvattenbrunnen. Ytliga vattenådror rinner till dåligt i mars som är den bästa skidåkarmånaden.

√ Installera värmekablar på utsatta ställen i vattenledningarna. Fundera på om det också behövs i avlopp, hängrännor och dränering.

√ Överväg att installera batteridrift som slår till om den ordinarie elförsörjningen bryts. Strömavbrott är vanliga i fjällvärlden.

√ Förse skorstenen med ett nät så att inte fåglar förirrar sig in den vägen.

 

Lita Tibblings kompletteringsråd:

√ Ta med en dunk vatten och fungerande ficklampor inför första stugbesöket på säsongen.

√ Glöm inte att många mobiltelenät inte fungerar i fjällen. Mobilen är viktig ur säkerhetssynpunkt i fjällvärlden.

√ Är du i fjällstugan sommartid och känslig för mygg och knott, klä dig i en bomullsskjorta med långa ärmar, långbyxor och stövlar samt mygghatt med nät för ansiktet. Men efter en svettig vandring uppför björkskogen under högsommaren når du kalfjället ovanför trädgränsen dit myggor praktiskt taget aldrig hittar.

 

Värt att veta om vatten

Stänger du vattnet i fjällstugan och har en äldre vattenanläggning – eller funderar på en ny? Då kan du dra nytta av Tomas Tibblings erfarenheter nedan.

 

Tomas Tibbling, son till Lita Tibbling, äger i dag den äldsta sportstugan i Borka-Kittelfjällområdet, genuin med en enkel funkisform och grönmålade fönsterfoder. Men charmen har sitt pris. Det rinnande vattnet låter sig inte stängas av och sättas på hur som helst.

Med tanke på vinterklimatet i fjällen, de stigande elpriserna och miljöaspekten föredrar dock Tomas och hans familj ett fritidshus som står kallt med stängt vatten när det inte nyttjas.

Varje gång de lämnar stugan tömmer de ledningarna. Trots det, och att en värmekabel går till pumpen, har det hänt att isproppar har bildats.

– Lämna ventilerna öppna; minsta lilla vattenmängd fryser och stängda ventiler sprängs lätt sönder, speciellt kulventiler, säger Tomas.

Han tömmer alltid avloppet också.

– Det är kanske inte så roligt att inte kunna använda avloppet direkt när man kommer på vintern. Men att hälla glykol i vattenlåset känns inte miljövänligt, även om det har kommit skonsammare sorter i dag, säger Tomas.

När vattensystemet ska sättas igång tipsar han om att slå på strömmen till värmekablar en stund innan. Då kan eventuella isproppar i de kalla rören hinna lösas upp och det är liten risk att det första påslagna vattnet fryser.

– Se bara till att varmvattenberedaren är fylld med vatten innan elen slås på så att inte elpatronen brinner upp, säger han.

 

När Tomas Tibbling förnyar vattenanläggningen blir det ett praktiskt lätthanterlig system med rejäla grejer som är lätta att byta och inte går sönder i första taget. Enligt den här modellen:

√ Ett robust vattensystem utan termostatblandare med håligheter som vatten lätt kan gömma sig i och frysa på vintrarna.

√ Vattenpump med anslutningar placerad i bra arbetshöjd på en rymlig plats så att det lätt går att serva och komma åt med verktyg.

√ En ventil eller plugg vid pumpen (om den är av sugande typ) som förenklar påfyllningen av vatten vid igångsättandet.

√ En enda tömningspunkt med avtappningsventil för att slippa tömma på flera ställen.

√ Direktanslutning till ett avlopp under tömningspunkten, alternativt gott om utrymme för ett uppsamlingskärl under eftersom det är söligt att både tömma ledningarna och sätta på vattnet.

√ Kranar på både in- och utgång på varmvattenberedare, alternativt direktanslutning till avlopp.